Interkulturelles Missverstehen der sozialen Distanz: Zu den interkulturellen Implikationen der Übersetzung pronominaler Anredeformen am Beispiel des Kriminalromans Kinesen von Henning Mankell und seiner Übersetzungen ins Deutsche, Niederländische, Französische, Spanische, Russische und Tschechische
Abstract
The present article is concerned with the translational strategies employed by translators of the Swedish crime novel Kinesen by Henning Mankell. In this context, I shall focus on the translation of pronominal address forms, indicating the social distance between the novel’s characters. The aim is to demonstrate how the decisions taken by the translators might generate intercultural misunderstandings. The translation of pronominal address forms is a particular challenge as they depict the social relationships between characters. All the languages quoted in this article possess a binary address system of pronouns of proximity and distance, at least if we consider the contemporary standard varieties of the countries where the translations were published. Nevertheless, the contemporary rules of use differ significantly. Swedish is of particular interest as a source language because, since the so-called du-reform of the 1960 s, the pronoun du can be regarded as the unmarked form of address. Consequently, a multitude of dialogue constellations exist in which a Swedish du cannot be directly translated into the target language using a 2nd person singular pronoun.
Literaturverzeichnis
Primärliteratur
Mankell, Henning (2001): Die fünfte Frau: Roman, aus dem Schwedischen von Wolfgang Butt. 8. Auflage. München: dtv.Suche in Google Scholar
Mankell, Henning (2008a): Kinesen. Stockholm: Leopard.Suche in Google Scholar
Mankell, Henning (2008b): De Chinees, aus dem Schwedischen von Corry van Bree. Breda: De Geus.Suche in Google Scholar
Mankell, Henning (2010): Der Chinese: Kriminalroman, aus dem Schwedischen von Wolfgang Butt. 4. Auflage. München: dtv.Suche in Google Scholar
Mankell, Henning (2011a): Le chinois: Roman, aus dem Schwedischen von Rémi Cassaigne. Paris: Seuil.Suche in Google Scholar
Mankell, Henning (2011b): Číňan, aus dem Schwedischen von Helena Stiessová. Brünn: Host.Suche in Google Scholar
Mankell, Henning (2014a): El chino, aus dem Schwedischen von Carmen Montes. 4. Auflage. Barcelona: Tusquets.Suche in Google Scholar
Mankell’, Chenning (2014b): Kitaec, aus dem Schwedischen von Nina N. Fedorova. Moskau: Inostranka.Suche in Google Scholar
Sjöwall, Maj/Wahlöö, Per (1967/1978): Mannen på balkongen: roman om ett brott. Stockholm: Norstedt.Suche in Google Scholar
Sekundärliteratur
Aalberse, Suzanne (2003): Le pronom de politesse u: en voie de disparition? In: Blanco, Félix/Amenós, José (Hg.): Pronombres de segunda persona y formas de tratamiento en las lenguas de Europa: Coloquio de París. Madrid: Centro Virtual Cervantes. https://cvc.cervantes.es/lengua/coloquio_paris/ponencias/pdf/cvc_aalberse.pdf (09.02.2025).Suche in Google Scholar
Adamov, Daniil [Interviewer]/Fedorova, Nina N. [Interviewte] (2017): Переводчик Нина Федорова: "Самое ужасное в том, что люди не видят текста". M24.ru [online] (01. März 2017). https://www.corpus.ru/press/perevodchik-nina-fedorova-samoe-uzhasnoe-tom-chto-ljudi-ne-vidjat-teksta.htm (05.01.2025).Suche in Google Scholar
Afonin, Sergej (2011): Die Distanzanrede im modernen Deutschen und Russischen: Eine kontrastiv-pragmatische Analyse kontrastiver Daten. Frankfurt am Main: Lang.Suche in Google Scholar
Ahlgren, Perry (1978): Tilltalsordet ni: Dess semantik och användning i historiskt perspektiv. Stockholm: Almqvist & Wiksell.Suche in Google Scholar
Álvarez de la Cruz, María (2018): El crimen como pretexto: el contexto social en las novelas policiacas de Henning Mankell y Manuel Vázquez Montalbán. Universität Complutense Madrid: Dissertation.Suche in Google Scholar
Anokhina, Olga (2003): L’utilisation des pronoms de 2e personne et d’adresse en langues slaves confrontées aux langues romanes. In: Blanco, Félix/Amenós, José (Hg.): Pronombres de segunda persona y formas de tratamiento en las lenguas de Europa: Coloquio de París. Madrid: Centro Virtual Cervantes. https://cvc.cervantes.es/lengua/ coloquio_paris/ponencias/pdf/cvc_anokhina.pdf (09.02.2025).Suche in Google Scholar
Bartens, Angela (2002): A propósito de Uma casa para Mr. Biswas e a tradução das formas de tratamento do inglês para o português e o espanhol. Neuphilologische Mitteilungen 103(4), 423–433.Suche in Google Scholar
Baubeta, Patricia A. O. de (1992): Modes of address: Translation strategies or the black hole. Ilha do Desterro 28, 87–107. https://periodicos.ufsc.br/index.php/desterro/article/view/8753/8114 (06.01.2025).Suche in Google Scholar
Bennis, Hans (2003): Pronoms de la deuxième personne en néerlandais : contrastes en forme et en interprétation. In: Blanco, Félix/Amenós, José (Hg.): Pronombres de segunda persona y formas de tratamiento en las lenguas de Europa: Coloquio de París. Madrid: Centro Virtual Cervantes. https://cvc.cervantes.es/lengua/coloquio_paris/ponencias/pdf/cvc_bennis.pdf (24.08.2025).Suche in Google Scholar
Berger, Tilman (2005): Zur Problematik der Übersetzung pronominaler Anredeformen. In: Kempgen, Sebastian (Hg.): Slavistische Linguistik 2003: Referate des XXIX. Konstanzer Slavistischen Arbeitstreffens, Bamberg, 15.–19.9.2003. München: Sager, 9–33.Suche in Google Scholar
Besch, Werner (1998): Duzen, Siezen, Titulieren: Zur Anrede im Deutschen heute und gestern. 2. Auflage. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht.Suche in Google Scholar
Betsch, Michael/Berger, Tilman (2009): Anredesysteme. In: Kemgen, Sebastian/Kosta, Peter/Berger, Tilman/Gutschmidt, Karl (Hg.): Die slavischen Sprachen: Ein Internationales Handbuch zu ihrer Struktur, ihrer Geschichte und ihrer Erforschung. Berlin: De Gruyter, 1019–1028.Suche in Google Scholar
Bezugla, Liliia (2017): Anredepronomen im Deutschen, Englischen, Ukrainischen und Russischen. Der Sprachdienst 61(3), 145–154.Suche in Google Scholar
Blas Arroyo, José Luis (1994–1995): Tú y usted: Dos pronombres de cortesía en el español actual: Datos de una comunidad peninsular. ELUA 10, 21–44.Suche in Google Scholar
Breckle, Margit (2005): Deutsch-schwedische Wirtschaftskommunikation: „In Schweden ist die Kommunikation weicher“. Frankfurt am Main: Lang.Suche in Google Scholar
Bree, Corry van (2010): Kameleon. Vooys 28, 131–133.Suche in Google Scholar
Brown, Roger/Gilman, Albert (1960): The pronouns of power and solidarity. In: Sebeok, Thomas A. (Hg.): Style in language. Cambridge, Massachusetts: MIT Press, 253–276.Suche in Google Scholar
Carreira, Maria Helena Araújo (1997): Modalisation linguistique en situation d’interlocution: Proxémique verbale et modalités en portugais. Löwen: Peeters.Suche in Google Scholar
Cintra, Lindely (1972/1986): Sobre „Formas de Tratamento“ na língua Portuguesa. 2. Auflage. Lissabon: Horizonte.Suche in Google Scholar
Clyne, Michael/Norrby, Catrin (2011): Address in pluricentric languages: The case of German and Swedish. In: Silva, Augusto Soares da/Torres, Amadeu/Gonçalves, Miguel (Hg.): Línguas pluricêntricas: Variação linguística e dimensões sociocognitivas; pluricentric languages: Linguistic variation and sociocognitive dimensions. Braga: Publicações da Faculdade de Filososfia, Universidade Católica Portuguesa, 147–160.Suche in Google Scholar
Cvrček, Václav/Autorenkollektiv (2010): Mluvnice současné češtiny, Bd. 1: Jak se píše a jak se mluví. Prag: Karls Universität.Suche in Google Scholar
Ehlers, Hinrich-Klaas/Knéřová, Magdalena (1997): Tschechisch förmlich, unverschämt deutsch? Arbeitsbericht zu einer kontrastiven Untersuchung des Anredeverhaltens. In: Höhne, Steffen/Nekula, Marek (Hg.): Sprache, Wirtschaft, Kultur: Deutsche und Tschechen in Interaktion. München: Iudicium,189–214.Suche in Google Scholar
Eisenberg, Peter (2003): La deuxième personne et les formes d’adresse en allemand. In: Blanco, Félix/Amenós, José (Hg.): Pronombres de segunda persona y formas de tratamiento en las lenguas de Europa: Coloquio de París. Madrid: Centro Virtual Cervantes. https://cvc.cervantes.es/lengua/coloquio_paris/ponencias/pdf/cvc_eisenberg.pdf (09.02.2025).Suche in Google Scholar
Feldmeier, Beate (2014): Anrede im Sprachkontakt: Reflexion und Gebrauch von Anredestrategien durch tschechische Migranten im deutschsprachigen Umfeld. München: Sagner.Suche in Google Scholar
Fontanella de Weinberg, Maria Beatriz (1999): Sistemas pronominales de tratamiento usados en el mundo hispánico. In: Bosque, Ignacio/Demonte, Violeta (Hg.): Gramática descriptiva de la lengua española, Bd. 1: Sintaxis básica de las clases de palabras. Madrid: Espasa Calpe,1399–1425. Suche in Google Scholar
Granvik, Anton (2013): Las formas de tratamiento en diez novelas españolas contemporáneas. In: Suomela-Härmä, Elina/Härmä, Juhani/Havu, Eva (Hg.): Représentations des formes d’adresse dans les langues romanes; Representaciones de las formas de tratamiento en las lenguas románicas; Rappresentazioni di forme allocutive nelle lingue romanze. Helsinki: Société Néophilologique, 28–59.Suche in Google Scholar
Hammermüller, Gunther (2003): Adresser ou éviter, c’est la question...: Comment s'adresser à quelqu'un en portugais sans avoir recours à un pronom ou à une autre forme équivalente? In: Blanco, Félix/Amenós, José (Hg.): Pronombres de segunda persona y formas de tratamiento en las lenguas de Europa: Coloquio de París. Madrid: Centro Virtual Cervantes. https://cvc.cervantes.es/lengua/coloquio_paris/ponencias/pdf/cvc_ hammermueller.pdf (04.01.2025).Suche in Google Scholar
Härmä, Juhani (2003): Variation des formes d'adresse en finnois moderne: Etude contrastive basée sur un corpus littéraire. In: Blanco, Félix/Amenós, José (Hg.): Pronombres de segunda persona y formas de tratamiento en las lenguas de Europa: Coloquio de París. Madrid: Centro Virtual Cervantes. https://cvc.cervantes.es/lengua/coloquio_paris/ponencias/pdf/cvc_harma.pdf (04.01.2025).Suche in Google Scholar
Härmä, Juhani (2013): Tutoiement, vouvoiement et termes d’adresse dans dix romans français contemporains. In: Suomela-Härmä, Elina/Härmä, Juhani/Havu, Eva (Hg.): Représentations des formes d’adresse dans les langues romanes; Representaciones de las formas de tratamiento en las lenguas románicas; Rappresentazioni di forme allocutive nelle lingue romanze. Helsinki: Société Néophilologique, 89–108.Suche in Google Scholar
Havu, Eva (2013): L’emploi des pronoms d’adresse dans un corpus français. In: Suomela-Härmä, Elina/Härmä, Juhani/Havu, Eva (Hg.): Représentations des formes d’adresse dans les langues romanes; Representaciones de las formas de tratamiento en las lenguas románicas; Rappresentazioni di forme allocutive nelle lingue romanze. Helsinki: Société Néophilologique, 69–87.Suche in Google Scholar
Helmbrecht, Johannes (2006): Typologie und Diffusion von Höflichkeitspronomina in Europa. Folia Linguistica 39(3–4), 417–452. https://doi.org/10.1515/flin.2006.39.3-4.417.Suche in Google Scholar
Høier, Anneli (2010): Marked for skandinavisk krimilitteratur? Oplæg præsenteret på seminaret Skandinavisk krimiindustri i Ystad 2.–3. juni 2008. In: Agger, Gunhild/Wade, Anne Marit (Hg.): Den skandinaviske krimi: Bestseller og blockbuster. Göteburg: Nordicom, 189–193. https://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1534743/FULLTEXT01.pdf (12.03.2025).Suche in Google Scholar
Hummel, Martin/Kluge, Bettina/Vásquez Laslop, María Eugenia (Hg.) (2010): Formas y fórmulas de tratamiento en el mundo hispánico. Mexico City: El Colégio de México; Graz: Karl-Franzens-Universität.Suche in Google Scholar
Institut Suédois (2025): Rémi Cassaigne. https://paris.si.se/que-proposons-nous/litterature-suedoise-2/livres-suedois/remi-cassaigne/ (05.01.2025).Suche in Google Scholar
Johnen, Thomas (2006): Zur Anrede im Deutschen und Portugiesischen. In: Schmidt-Radefeldt, Jürgen (Hg.): Portugiesisch kontrastiv gesehen und Anglizismen weltweit. Frankfurt am Main: Lang, 75–110.Suche in Google Scholar
Jong, Gerbrich de/Swarte, Fenke (2015): Wil Annemarie nog koffie?’ De acceptatie van het gebruik van de derdepersoonsaanspreekvorm in het Nederlands. In: Hoekstra, Erick/Brand, A. J./Spoelstra, Janneke/Van de Velde, Hans (Hg.): Philologia frisica anno 2014: Lêzingen fan it tweintichste frysk filologekongres fan de Fryske Akademy op 10, 11 en 12 desimber 2014. Leeuwarden: Afûk, 258–265. https://pure.knaw.nl/portal/files/2110419/Jong_Swarte_Philologia_Frisica_anno_2014.pdf (12.03.2025).Suche in Google Scholar
Kalashnikova, Elena [Interviewerin]/Fedorova, Nina N. [Interviewte] (o. J.): Нина Федорова: Лозунг переводчика – Я знаю, что ничего не знаю – ссылка на интервью с переводчиком с немецкого, шведского, нидерландского, английского, польского Ниной Николаевной Федоровой. http://www.langinfo.ru/interesnye-stati-ob-angliiskom-jazyke/intervyu-s-interesnymi-lyudmi-ob-angliis/nina-fedorova-lozung-perevodchika-ja-zna.html (05.01.2025). Suche in Google Scholar
Kääntöpiiri (2023): Carmen Montes Cano: Curriculum vitae. https://kaantopiiri.fi/sv/oversattare/carmen-montes/profile/ (05.01.2025).Suche in Google Scholar
Kerbrat-Orecchioni, Catherine (2010): Introduction. In: Kerbrat-Orecchioni, Catherine (Hg.): S’adresser à autrui: Les formes nominales d’adresse en français. Chambéry: Université de Savoie, 7–30.Suche in Google Scholar
Kerzel, Martina/Schultze, Brigitte (2004): Anrede und Titulatur in der Übersetzung. In: Kittel, Harald/Frank, Armin Paul/Greiner, Norbert/Hermans, Theo/Koller, Werner/Lambert, José/Pau, Fritz (Eds.): Übersetzung – Translation – Traduction: Ein Handbuch zeitgenössischer Forschung. Berlin: De Gruyter, 936–948. https://doi.org/10.1515/9783110137088.1.13.936.Suche in Google Scholar
Kohz, Armin (1982): Linguistische Aspekte des Anredeverhaltens: Untersuchungen am Deutschen und Schwedischen mit einer selektiven Bibliographie zur Linguistik der Anrede und des Grußes. Tübingen: Narr.Suche in Google Scholar
Künzli, Alexander (2010): Address pronouns as a problem in French-Swedish translation and translation revision. Babel 55(4), 364–380. https://doi.org/10.1075/babel.55.4.04kun.Suche in Google Scholar
Künzli, Alexander/Bladh, Elisabeth (2011): En titt på titlar: Svenska deckare i tysk och fransk översättning. In: Ljung, Per E./Holmberg, Claes-Göran (Hg.): IASS 2010. Translation: adaptation, interpretation, transformation. Lund: Lunds universitet, 1–14. http://journals.lub.lu.se/index.php/IASS2010/article/view/5052/4490 (26.12.2024).Suche in Google Scholar
Les livres sur le quai (2024): Rémi Cassaigne. https://www.lelivresurlesquais.ch/auteur/remi-cassaigne (01.02.2024). Suche in Google Scholar
Liedtke, Klaus-Jürgen (2023a): Wolfgang Butt, Jg. 1937. In: Kelletat, Andreas F./Tashinsky, Aleksey (Hg.): Germersheimer Übersetzerlexikon UeLEX [online]. https://uelex.de/uebersetzer/butt-wolfgang/ (05.01.2025).Suche in Google Scholar
Liedtke, Klaus-Jürgen (2023b): Wolfgang Butt – Übersetzungsbibliographie. In: Kelletat, Andreas F./Tashinsky, Aleksey (Hg.): Germersheimer Übersetzerlexikon UeLEX [online]. https://doi.org/10.21248/gups.75398.Suche in Google Scholar
Lvov, Aleksej (2025): Переводчик – Нина Николаевна Фёдорова. https://fantlab.ru/translator549 (05.01.2025).Suche in Google Scholar
Manole, Veronica (2021): As formas de tratamento na abordagem multissistémica: Um novo modelo teórico de análise. Studia UBB Philologia 64(4), 81–94. http://dx.doi.org/10.24193/subbphilo.2021.4.05.Suche in Google Scholar
Matušková, Lenka (2022): Anredeformen im Deutschen und Tschechischen. In: Auteri, Laura/Barrale, Natascia /Di Bella, Arianna/Hoffmann, Sabine (Hg.): Wege der Germanistik in transkultureller Perspektive: Akten des XIV. Kongresses der Internationalen Vereinigung für Germanistik (IVG), vol. 12. Bern: Lang, 409–417. http://doi.org.10.3726/b20296.Suche in Google Scholar
Medeiros, Sandi Michele de Oliveira (1993): Um modelo psico-sociolinguístico de formas de tratamento. Direcção da Associação Portuguesa de Linguística (Hg.): Actas do VIII encontro da Associação Portuguesa de Linguística. Lissabon: Colibri, 330–342.Suche in Google Scholar
Noordse Literatuur (2025): Corry van Bree. https://www.noordseliteratuur.nl/vertalers/bree (05.01.2025).Suche in Google Scholar
Pascual Beltrán, Ana Teresa (2022): Multilingüismo y (no) traducción: Estudio descriptivo de los cambios de código presentes en las traducciones del boom del Nordic noir sueco. Universität Jaume I: Dissertation.Suche in Google Scholar
Podlevskikh Carlström, Malin (2023): Swedish crime fiction in Russia 1992–2021. Samlaren 144, 320–360.Suche in Google Scholar
Pusch, Claus D. (2021): Sistemes de tractaments en les llengües romàniques fora de l’ambit iberoromànic. In: Nogué Serrano, Neus/Besa Camprubí, Josep/Payrató, Lluís/Sendra, Montserrat (Hg.): Els sistemes de tractament: Una visió interlingüística i aplicada. Barcelona: Edicions de la Universitat de Barcelona, 117–130.Suche in Google Scholar
Redaktion Börsenblatt [Interviewer]/Butt, Wolfgang [Interviewter] (2015): „Nach 600 Seiten Mankell bin ich erst einmal leer“. Börsenblatt [online] (24. Juli 2015). https://www.boersenblatt.net/archiv/210835.html (05.01.2024).Suche in Google Scholar
Rösch, Olga (1996): Anredeformen im Russischen: Soziale Domäne und soziale Bedeutungen. Fremdsprachenunterricht 49(4), 292–296.Suche in Google Scholar
Rozumko, Agata (2023): Interpersonal relationships in translation: Address terms in the English and Polish translations of Henning Mankell’s The Dogs of Riga. Journal of Pragmatics 206, 19–28. https://doi.org/10.1016/j.pragma.2023.01.013.Suche in Google Scholar
Ruiz-Zorilla Cruzate, Marc (2021): Formes de tractament en la llengua russa. In: Nogué Serrano, Neus/Besa Camprubí, Josep/Payrató, Lluís/Sendra, Montserrat (Hg.): Els sistemes de tractament: Una visió interlingüística i aplicada. Barcelona: Edicions de la Universitat de Barcelona, 103–115.Suche in Google Scholar
Sampedro Mella, María (2021): Presente y pasado: Las formas de tratamiento del castellano en la investigación lingüística. In: Nogué Serrano, Neus/Besa Camprubí, Josep/Payrató, Lluís/Sendra, Montserrat (Hg.): Els sistemes de tractament: Una visió interlingüística i aplicada. Barcelona: Edicions de la Universitat de Barcelona, 33–55.Suche in Google Scholar
Sampedro Mella, María (2022): « Usted podía dejar la lancha donde te diera la gana »: Sobre la alternancia de 'tú' y 'usted' en el español centro-norte peninsular. Oralia 25(1), 135–162. https://doi.org/10.25115/oralia.v25i1.8391.Suche in Google Scholar
Skandinávský Dům (2021): Severský literární salón online: Instamozek. https://www.skandinavskydum.cz/seversky-literarni-salon-online-instamozek/ (05.01.2025).Suche in Google Scholar
Standard Uitgeverij [Interviewer]/Bree, Corry van [Interviewte] (o. J.): Corry van Bree over de kunst van het vertalen. https://www.standaarduitgeverij.be/corry-van-bree-over-de-kunst-van-het-vertalen/ (05.01.2025).Suche in Google Scholar
Štícha, František (2013): Akademická gramatika spisovné češtiny. Prag: Academia.Suche in Google Scholar
Stichting Collectieve Propaganda van het Nederlandse Boek (2025): De Chinees. In: De bestseller 60. https://www.debestseller60.nl/titel/9789044517675/De%20Chinees (05.01.2025).Suche in Google Scholar
Stiessová, Helena (2015): Psaní jako kyslík k životu. https://www.iliteratura.cz/clanek/35379-mankell-henning (26.12.2024).Suche in Google Scholar
Svenska Akademien (2017): Svenska Akademiens pris för översättning av svensk litteratur. https://web.archive.org/web/20200925065537/http://www.svenskaakademien.se/en/node/3401 (15.03.2025). Suche in Google Scholar
Svenska Akademien (2023): Tolkningspriset. https://www.svenskaakademien.se/press/tolkningspriset-2022 (05.01.2025).Suche in Google Scholar
Teleman, Ulf/Hellberg, Staffan/Andersson, Erik (1999) (Hg.): Svenska Akademiens grammatik. 3 Bde. Stockholm: Norstedts Ordbok.Suche in Google Scholar
Tykesson-Bergman, Ingela (2006): Samtal i butik: Språklig interaktion mellan biträden och kunder. Stockholm: Universitet.Suche in Google Scholar
Univerzita Hradec Králové (2025): Stiessová, Helena, 1980-. https://arl.uhk.cz/arl-hk/cs/detail-hk_us_auth-0102476-Stiessova-Helena-1980/ (05.01.2025).Suche in Google Scholar
Vermaas, Johanna A. M. (2002): Veranderingen in de Nederlandse aanspreekvormen van de dertiende t/m de twintigste eeuw. Utrecht: LOT.Suche in Google Scholar
Vismans, Roel (2016): Jojoën tussen u en je: Over de dynamiek van het gebruik van Nederlandse aanspreekvormen in het radioprogramma Casa Luna. Internationale Neerlandistiek 54(2), 117–132. https://doi.org/10.5117/IN2016.2.VISM.Suche in Google Scholar
Wikidata (2024): Rémi Cassaigne. https://www.wikidata.org/wiki/Q95727952 (05.01.2025).Suche in Google Scholar
Wiercińska, Katarzyna (2017): Aanspreekvormen en het linguïstische beeld van de sociale relaties in Vlaanderen. Brünner Beiträge zur Germanistik und Nordistik 31(1), 67–86. http://dx.doi.org/10.5817/BBGN2017-1-7.Suche in Google Scholar
Wranke, Sabrina (2010): Kulturspezifik in der Übersetzung: Untersuchungen am Beispiel der schwedischen Kriminalliteratur Henning Mankells. Marburg: Tectum.Suche in Google Scholar
Zoege, Mareike (2015): Tilltalsformer och personbeteckningar i skönlitterära översättningar mellan svenska och tyska. Uppsalas universitet: Masterarbeit. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Auu%3Adiva-255933 (25.12.2024).Suche in Google Scholar
© 2025 Walter de Gruyter GmbH, Berlin/Boston