Anna Wegener: Karin Michaëlis’ Bibi books. Producing, Rewriting, Reading and Continuing a Children’s Fiction Series, 1927–1953

Karin Michaëlis (1872–1950) var en dansk författare av barn- och vuxenlitteratur som var verksam under 1900-talets första hälft. I författarskapet utforskade hon gärna kvinnans liv i dess olika faser. Hennes inträngande gestaltningar av såväl pubertet som klimakterium blev skandalomsusade och rönte internationell uppmärksamhet i början av seklet. Inte minst de sex flickböckerna om Bibi blev mycket populära i många länder i Europa. Bibi-böckernas beskrivning av en dansk flickas europeiska resor och äventyr blev i själva verket en större framgång bland utländska än inhemska läsare, vilket väckt förvåning och diskussion i tidigare forskning om författarskapet.

Anna Wegeners studie Karin Michaëlis’ Bibi books. Producing, Rewriting, Reading and Continuing a Children’s Fiction Series, 1927–1953 tar avstamp i den kluvna receptionen av flickboksserien. Boken baseras på Wegeners doktorsavhandling från 2015, men flera kapitel har omarbetats eftersom nytt arkivmaterial blivit tillgängligt efter disputationen. Studiens övergripande syfte är att undersöka varför Bibi-böckerna blev mer populära utomlands än i Danmark. För att utforska denna övergripande problematik fokuserar Wegener på tre olika frågor: ”How were the Bibi books produced? 2) What are the textual features of the Danish and German rewritings? 3) How were the Bibi books received in Italy?” (30) I fem informationsrika kapitel analyseras dessa frågor med utgångspunkt i dels brevkorrespondens mellan författare, förlag, översättare och läsare, dels de danska, amerikanska, tyska och italienska utgåvorna av Bibi-böckerna publicerade mellan 1927 och 1953. Det är ett omfattande och delvis okänt arkivmaterial som Wegener har gått igenom och som möjliggjort att frågan om flickboksseriens varierande framgång kunnat belysas ur nya perspektiv.

Undersökningen är strukturerad utifrån de olika analysingångar som antyds i undertiteln. Efter ett inledande kapitel där Bibi-böckernas stil och tematik presenteras, diskuteras i tur och ordning verkens produktionshistoria, översättning, reception och vidareskrivning. Det sistnämnda avser en avslutande bok i serien som den italienska översättaren tilläts skriva efter författarens död, som dock aldrig publicerades utanför Italien. Wegener har inspirerats av André Lefeveres syn på översättning som ”omskrivning” i sin hantering av materialet och hon undersöker hur i synnerhet de två första Bibi-böckerna utformats på olika sätt i relation till målkulturen. En genomgående utgångspunkt är att en författare inte ensam är skapare till ett litterärt verk utan att även till exempel förlagsredaktörer, illustratörer och översättare påverkar den slutliga produkt som möter publiken. Till skillnad från tidigare forskare tar Wegener därför inte för givet att de danska böckerna utgjort originalet som senare översättningar utgått från. Genom en analys av produktionshistorien och den inskrivna läsaren i den första boken i serien slår hon fast att den visserligen skrevs på danska, men för en amerikansk publik och den utgavs ursprungligen på engelska i USA. Seriens andra bok skrevs och utgavs i stället först för tyska läsare. Innan de publicerades i Danmark bearbetades sedan de två första böckerna för en dansk publik och en dansk marknad. Wegener visar hur texten i den amerikanska, tyska och danska utgåvan anpassades efter nationaliteten på den tänkta målgruppen i den första boken. Den andra boken skilde sig också åt genom att den tyska utgivaren skapade ett tydligare handlingsfokus i flera scener och tonade ner potentiellt kontroversiella ämnen, medan den danska versionen förkortades på ett sätt som skapade inkonsekvenser i texten och gjorde handlingen svårare att följa. Därmed svarade den tyska utgåvan bättre mot målgruppens förväntningar och behov.

Genom att kartlägga böckernas komplexa produktions- och översättningshistoria argumenterar Wegener övertygande för att läsarna i de olika länderna till viss del mött olika verk. Hon visar också att det inte var de danska utan snarare de tyska böckerna som låg till grund för den vidare internationella spridningen, vilket ytterligare kan bidra till att förklara skillnaderna i mottagandet av Bibi-serien i Danmark och internationellt. En djupare förståelse för receptionen ges därtill genom det fjärde kapitlets analys av de brev som barn och unga skickat till Michaëlis. En svårighet med brevmaterialet är att det är oklart i vilken mån de bevarade breven utgör ett representativt urval. Även om problematiken diskuteras av Wegener, gör det denna del av studien något svagare än analyserna av bokseriens produktion och översättning. Samtidigt gör hon också i denna del intressanta iakttagelser av exempelvis hur böckernas skilda utformning och marknadsföring påverkat hur läsarna uppfattat såväl huvudperson som författare. Studien avslutas med en diskussion av omständigheterna kring och utformningen av den italienska översättarens Bibi-bok, som publicerades 1953 och beskriver hur den danska flickan flyttar till Italien och gifter sig. Analysen i sig är gedigen och intressant, men det är inte helt klart hur den bidrar till att besvara den övergripande forskningsfrågan om flickboksseriens kluvna reception.

Michaëlis flickböcker är genom sin spridning och komplexa historia ett synnerligen väl valt studieobjekt för att belysa de frågor om kulturell transfer och nationalism/internationalism som Wegener intresserar sig för. Hon konstaterar träffande att Bibi-böckerna med utgångspunkt i sin produktionshistoria kan betraktas som transnationell barnlitteratur, men att receptionen av dem präglades av nationella förhållanden. Till grund för slutsatsen ligger ett omfattande arkivarbete och undersökningen är genomgående nyanserad, infallsrik och väl underbyggd. Emellanåt skulle dock studien ha vunnit på en större sållning i materialet. Det blir en del upprepningar. Viss bakgrundsinformation, om exempelvis de många aktörerna, kunde med fördel ha flyttats ner i fotnoterna. Undersökningen kunde därtill ha stärkts ytterligare genom anläggandet av ett genusperspektiv. Michaëlis delar ödet att vara internationellt uppburen i sin samtid och bortglömd av litteraturhistorien med många andra kvinnliga författarskap, vilket är en typ av processer som fått mycket uppmärksamhet i litteraturvetenskaplig genusforskning. Denna kunde ha bidragit med ännu en förklaringsgrund till Bibi-böckernas skiftande mottagande. Wegener diskuterar inte heller Bibi-serien i relationen till flickboksgenren eller olika nationella flickbokstraditioner. Det gör att hon misstolkar vad som är relativt konventionella genredrag, till exempel talspråkliga inslag i brev eller en spontan huvudperson, som originella inslag i Michaëlis böcker. Dessa synpunkter är emellertid mindre invändningar mot en väl argumenterad och övertygande undersökning. Med Karin Michaëlis’ Bibi Books bidrar Wegener med viktig kunskap om såväl det enskilda författarskapet och dess väg ut i världen som de komplexa processer som styr bokproduktion, reception och värdebildning.